Fladdermössen cirkulerar över ån
Alkoläsk rinner ut i gruset
Lockar fram diverse insekter
Jag håller hårt om hennes skakiga hand
Långt svart hår skymmer hennes ansikte
Ifrån en trädtopp iakttar korpen
Hur hennes tårar bildar en pöl på marken
Utan ord är det svårt att ge tröst
Jag föser undan luggen och i hennes mörka ögon
Möts jag av det oundvikliga
Jag trycker henne hårt emot min famn
Och hennes gråt ekar i mitt hjärta
Ännu idag
Cikadornas sång lät så dyster den kvällen
Åns stillsamma brus, vinden i träden, solnedgången
och månens sken, allting hade förlorat sin charm
Och intet anade jag att det så skulle förbli
Jag kommer aldrig glömma
Kvällen som blev början
På sagan om hon som dog
The story of she who died
A hot summer night in the small park
The bats are circulating above the river
Chuhai pours out in the gravel
Attracts miscellaneous insects
I'm holding her shaking hand tight
Long black hair obscures her face
From a tree top a raven observes
How her tears forms a puddle on the ground
It's difficult to comfort without words
I pull her hair back, and in her dark eyes
I face the inevitable
I'm holding her tight in my arms
And her cries echoes in my heart
Yet today
The song of the cicadas sounded so gloomy this day
The rivers gentle roar, the wind in the trees, the sunset
and the moonlight, all had lost its charm
And not did suspect it would remain that way
I will never forget
The night that was the beginning
Of the story of she who died
English version...
