Känslan som aldrig lämnar mig ifred

Det är jag som stjäl din fix när du tänder av

Jag skrattar när du bryts ned i tomhetens hav

När en man hänger upp sin snara

Då hjälper jag till med knuten

När ett flickebarn får sitt underliv försvara

Ja, då påminner jag henne senare om kuken

När mardröm blir till verklighet

Står jag gömd i era skuggor

Och det är jag som spottar på dig

När du gråter dig till sömns

Jag rör mig inte i mänsklig form,

Ty jag avskyr allt ni står för

Jag är ett nattsvart väsen,

Osynlig för blotta ögat

Känslan som aldrig tycks lämna dig ifred

Du kan be mig försvinna

Men aldrig få något svar

De kallar mig Ångest

Och jag är allt du har kvar

There is no english version yet.

English version...

Sagan om hon som dog

En het sommarnatt i den lilla parken
Fladdermössen cirkulerar över ån
Alkoläsk rinner ut i gruset
Lockar fram diverse insekter
Jag håller hårt om hennes skakiga hand
Långt svart hår skymmer hennes ansikte
Ifrån en trädtopp iakttar korpen
Hur hennes tårar bildar en pöl på marken
Utan ord är det svårt att ge tröst
Jag föser undan luggen och i hennes mörka ögon
Möts jag av det oundvikliga
Jag trycker henne hårt emot min famn
Och hennes gråt ekar i mitt hjärta
Ännu idag

Cikadornas sång lät så dyster den kvällen
Åns stillsamma brus, vinden i träden, solnedgången
och månens sken, allting hade förlorat sin charm
Och intet anade jag att det så skulle förbli

Jag kommer aldrig glömma
Kvällen som blev början
På sagan om hon som dog

The story of she who died

A hot summer night in the small park

The bats are circulating above the river

Chuhai pours out in the gravel

Attracts miscellaneous insects

I'm holding her shaking hand tight

Long black hair obscures her face

From a tree top a raven observes

How her tears forms a puddle on the ground

It's difficult to comfort without words

I pull her hair back, and in her dark eyes

I face the inevitable

I'm holding her tight in my arms

And her cries echoes in my heart

Yet today

The song of the cicadas sounded so gloomy this day

The rivers gentle roar, the wind in the trees, the sunset

and the moonlight, all had lost its charm

And not did suspect it would remain that way

I will never forget

The night that was the beginning

Of the story of she who died

English version...

I skuggan av mig själv

Det är höst igen och paranoian når sitt klimax

Genom kylan tränger sig natten in i mitt kött

Paralyserar tankarna i min skrynkliga hjärna

Torra löv dansar i vinden bakom mig

Skapar obehagliga ljud ur tystnaden

Och triggar upp min redan starka noja

Alla passerande själlösa vider

Är potentiella fiender

Jag stirrar hatiskt mot varenda jävel

Hoppas att någon kunde snegla tillbaka

Och ge mig en anledning att dra ut teleskopbatongen

För att slå ihjäl honom

Jag har blivit ett monster

Allas er fiende

Driven av krafter ni aldrig kan förstå

Men även jag har älskat

Även jag har varit mänsklig

Ångest kan göra en så trött

Man tappar liksom viljan att försöka

Ni kan inte förstå hur det känns

Att enbart vara en skugga av sig själv

Jag plockar upp tetran ur väskan

Tar några stora klunkar vin

Känner mig lite varmare inombords

Och jag tänker att det här är den enda kärlek

Jag någonsin lär uppleva

In the shadow of myself

It's autumn once again

and the paranoia reaches its climax

the night penetrates my flesh through the cold

paralyzing the thoughts in my rumpled brain

dry leaves dances behind me in the wind

making unpleasent sounds out of the silence

and triggers my already strong paranoia

every soulless piece of shit passing by

is a potential enemy

I stare hatefully towards everyone of them

hoping someone would look back

and give me a reason to pull out my telescope baton

to beat him to death

I've become a monster

everyones enemy

driven by forces you'll never understand

but even I have loved

even I have been human

anxiety can make one so tired

one loses the will to even try

you cant understand how it feels

to be nothing but the shadow of oneself

I pull out the bottle from my bag

takes a few big gulps of the wine

feeling a little bit warmer inside

and I'm thinking this is the only love

I'll probably ever know

English version...

I förträngda minnens sällskap

Det bedövande ljud utav kraftigt regn emot fönstret

har tonats ned bakom tankarna

vinternattens mörker som försiktigt smyger sig in

genom mina neddragna persienner

känns som en koncentrerad ondska

ett mörker utav renaste sort

jag känner hur det tränger sig in i mig

och dansar galenskapens dans med mitt förstånd

okända och suddiga minnen skaver

under mina stängda ögonlock

tårarna börjar rinna som reaktion till smärtan

längs med blodådrorna sprids kylan

utav alla vintrar jag genomlevt

och gömd bland skuggorna i mitt undermedvetna

ligger mitt samvete i fosterställning

och hyperventilerar

In company of suppressed memories

The deafening sound of heavy rain against the window

fades down behind the thoughts

The darkness of the winter night which cautiously

creeps in through my pulled down blinds

feels like a concentrated evil

a darkness of the purest kind

I feel how it cuts into me and dances the dance of madness with my mind

Unknown and difuse memories chafes under my closed eyelids

Tears begins to flow as a reaction to the pain

Along the veins the cold is spreading

of all the winters I've lived through

And hidden behind the shadows in my subconscious

lies my conscience in fetal position and hyperventilates

English version...

Allt är sig likt

Jag väcks mitt på natten

av en magsäck lika tom som min själ

drar ned handen i min överfyllda askkopp

och letar förgäves efter en rökbar fimp

innan jag råkar dra ned skiten från bordet

askan klibbar snabbt fast i den gamla ölen

utspilld på golvet bredvid madrassen

ett par polisbilar kör förbi i full fart

ljudet av deras stressande sirener

gnager sig fast i mitt huvud

jag försöker ignorera tankarna

på att det är mig de letar efter

jag har sovit med kläderna på igen

och i fickan hittar jag några tabletter

mörkret och bakfyllan gör det omöjligt

att se vad det är för skit

obrydd sväljer jag ned alltsammans

med resterna från en avslagen öl

drar fingrarna genom mitt flottiga hår

och tänker att vad skulle det göra för skillnad

om jag aldrig vaknar igen

Everything is the same

I'm being woken up at the middle of the night

By a stomach as empty as my soul

I shove my hand down my overfilled ashtray

And looking in vain for a smokeable cigarette butt

Before I accidentally pulls down the shit from the table

The ashes sticks onto the old beer

Spilled on the floor next to the mattress

A couple of cop cars are passing by

The sound of their stressful sirens

Gnaws itself into my head

I'm trying to ignore the thoughts

About that it's me they're looking for

I've been sleeping with my clothes on again

And in my pocket I find some pills

The darkness and the hangover makes it impossible

To see what kind of shit it is

Without caring I swallow it all

Together with the left-overs of a stale beer

I pull my fingers through my greasy hair

And thinking that what difference would it make

If I never woke up again

English version...

Framtiden är sedan länge bortglömd

Dagarna flyger iväg

I en dyster monotoni

Funderingar över meningen med allt

Håller mig vaken om natten

Men jag behöver ingen sömn

Jag isolerar mig själv från sanningen

I sökandet efter ett alternativ

Till att ta mitt liv

Inombords krymper jag för varje år

Och avsaknaden av allt jag en gång var

Får mig ibland att tappa andan

Det var så länge sedan jag försvann

Jag kan nog inte längre hitta hem nu

Men ärrvävnad täcker mitt hjärta

Det gör inte lika ont längre

Jag önskar bara att jag snart hittar

Någonting att leva för

Istället för allt att dö för

The future is since long forgotten

The days are passing by

In a gloomy monotony

Thoughts about the meaning of everything

Keeps me awake at night

But I don't need any sleep

I isolate myself from the truth

In a search for an alternative

to take my life

Inside of me I shrink more for every year

And the absence of all I once was

Sometimes makes me lose my breath

It was such a long time ago I disappeared

I don't think I can find my way back home now

But scar tissue covers my heart

It doesn't hurt the same anymore

I just hope I soon can find something to live for

Instead of everything to die for

English version...

Mental solförmörkelse

Mörkret faller återigen

dimman lägger sig tät

framför mina trötta ögon

än en gång kan jag inte se klart

inre skrik och röster blandas

formar en vilsen och djävulsk längtan

en törst bara Satan tycks styra över

i fjärran skymtas demonerna

allting kommer upp igen

på bara knän ber jag om nåd

men aldrig lyckas jag hindra

denna mentala solförmörkelse

helvetesillusionerna slår sig fram

jag springer som om jag vore jagad

av min egen skugga

mörkret hindrar mig och jag faller till marken

basljudet utav ett distant hånskratt

spränger mina trumhinnor

jag vet att det är djävulen

som återigen har kommit för att göra mig påmind

om att jag för länge sedan

sålde honom min själ

Mental solar eclipse

Darkness falls once again

The fog folds close

In front of my tired eyes

Once again I can't see clearly

Yells and voices from within are mixed

Into a lost and devilish longing

A thirst only Satan seems to control

In the distance I glimpse the demons

Everything comes up again

On bare knees I'm begging for mercy

But never can I prevent

This mental solar eclipse

The hell illusions are violently reaching me

I'm running like if I were chased

By my own shadow

The darkness prevents me

And I'm falling towards the ground

The bass sound of a distant grin

Bursts my eardrums

I know it's the Devil

Who once again has come to remind me

That I for long ago

Sold him my souls

English version...